fredag, januari 23

min busskompis

Jag har fått en busskompis. Vi fick kontakt vid busshållsplatsen en tidig kall morgon. Han är 17år, och han får/fick mig att känna mig ung. Vi pratar om lite allt möjligt: väder, skola, jobb, sova, fest, film, resor.... you name it.... Vi har tagit steget från att surra lite vid busshållsplatsen och sen på första bussen plugga in våra respektive iPods i öronen - till att i samlad trupp gå till buss nr2 och där sitta bredvid varandra för att konversera i ytterligare 25 minuter. Det kändes riktigt bra fram till häromdagen när han brast ur sig orden:
" Men då är du alltså typ 30 år ????!!!!! "

Hur ska jag tackla det här ?

5 kommentarer:

Janne sa...

hahahahaha....du får ta det som en komplimang Marit :)

Anonym sa...

Uppfostra den lille harungen! ;)

Adde sa...

Spöa! :P

Anonym sa...

Komplimang - Uppfostra - Spöa

Buden är många och spridda.... tål att funderas på.

Anonym sa...

Är det sant Marit, har du börjat ragga på grannbarnen?