Jag har fått en busskompis. Vi fick kontakt vid busshållsplatsen en tidig kall morgon. Han är 17år, och han får/fick mig att känna mig ung. Vi pratar om lite allt möjligt: väder, skola, jobb, sova, fest, film, resor.... you name it.... Vi har tagit steget från att surra lite vid busshållsplatsen och sen på första bussen plugga in våra respektive iPods i öronen - till att i samlad trupp gå till buss nr2 och där sitta bredvid varandra för att konversera i ytterligare 25 minuter. Det kändes riktigt bra fram till häromdagen när han brast ur sig orden:
" Men då är du alltså typ 30 år ????!!!!! "
Hur ska jag tackla det här ?
fredag, januari 23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hahahahaha....du får ta det som en komplimang Marit :)
Uppfostra den lille harungen! ;)
Spöa! :P
Komplimang - Uppfostra - Spöa
Buden är många och spridda.... tål att funderas på.
Är det sant Marit, har du börjat ragga på grannbarnen?
Skicka en kommentar